Ett försök att bli grön, ända ut i fingerspetsarna

Att jag är en aktiv mijöpartist har nog få missat. Det är jag bland annat för att jag anser att miljöfrågan inte tas på tillräckligt stort ansvar av våra demokratiska institutioner. Jag tycker att ansvaret bör ligga på stat/kommun/landsting/EU/FN osv att utforma lagar och regler för hur vi tillsammans kan lösa miljöproblemen. Inte på individen att ensam ändra på sitt beteende.
Men ibland blir jag less på att det inte händer något. Trots att den gröna rörelsen växer och att många är oroliga över miljön så ökar utsläppen, fotavtrycken och skövlingen fortsätter. Då räcker inte mitt politiskt engagemang till för att dämpa oron över vår planets framtid. Jag måste göra något mer. Naturligt blir att flytta tillbaka en del av ansvaret på mig själv, att förändra mitt eget beteende. I veckan har jag därför intagit föräldrarnas trädgårdsland. Jag, en person som för några år sedan ansåg att shopping var en favoritaktivitet försöker nu bli delvis självförsörjande. Skillnaden dessa stackars potatisar och rädisor kommer göra för miljön är nog minimal (Fast med tanke på hur mycket mat som åke runt i lastbilar etc ändå en del). Skillnaden det gör för mig som person är däremot desto större!
Nu återstår det att se om några av fröna kommer gro..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0