Jessica mot Världen

Även om jag egentligen är en krämbulle så har jag försökt transformera min kropp till en hurtbulle igen.

En gång i tiden var jag relativt vältränad, joggade i rusande fart och tog typ hur mkt som helst under benövningen i Bodypump. Det är numera ett minneblott. Att inte träna regelbundet på ett år (eller hur länge det egentligen är) sätter sina spår i kroppen. Nu när jag väl börjat förstår jag inte varför jag någonsin tog ett uppehåll. Allt det som kännts konstigt i kroppen håller på att försvinna.

Att trampa sig upp för minsta uppförsbacke känns inte längre som mount everest (dock blir jag fortfarande rätt flåsig). Sitta rak i ryggen är fortfarande en utmaning men ingen omöjlighet. Om jag spänner, säg vaden, syns en muskel och inte en slät, hårig bit människa. Jag räknas fortfarande inte som vältränad, det tar nog några månader av regelbundet tränande att bli. Men jag känner mig nöjd i kroppen. Nu längtar jag bara efter att vara lika stark som Anna i armarna.

Note to self: Bodypump och Indoor Walking, även om det är tre timmar mellan passen, är för mycket för en dags träning!